Monthly Archives: December 2011

Bör antagningssystemet ändras?

Christina Cliffordson, professor i pedagogik på Högskolan i Väst, anser att varje förändring i antagningssystemet rubbar själva systemet och ger upphov till orättvisor. Hon anser att man från statlig sida försöker uppmana ungdomar att läsa mer språk och matte, som ger dem extra poäng vid antagningen, oavsett om kunskaperna är relevanta eller inte. Christina Cliffordson säger också att högskoleprovet ändras, utan att man egentligen vet varför. Dessutom är, enligt henne, antagningssystemet komplext och svårt att överblicka.

Utbildningsminister Jan Björklund håller dock inte med. Han säger att det självklart vore enklast om man bara tog hänsyn till betyg, men struntade i allt annat – något som inte är det bästa systemet. Högskoleprovet har införts för att elever ska kunna få en andra chans, och meritpoäng för att elever ska välja främmande språk och svåra mattekurser. Enligt Björklund är det hela inte svart eller vitt, utan man måste ta hänsyn till en rad faktorer vid antagningen.

Hur som helst är detta en diskussion som dyker upp då och då – hur man ska se till att antagningen blir maximalt rättvis? Vi anser självklart att det är bra att det finns en möjlighet att göra högskoleprovet, då det faktiskt gör att väldigt många som annars inte kunnat läsa på högskola har denna möjlighet, så vi kan absolut inte hålla med om att denna del av antagningen skapar någon form av orättvisa. Däremot kan man kanske diskutera om systemet borde göras mer överblickbart, och om åtgärder kanske borde vidtas successivt och inte på en gång – t.ex. borde man kanske vänta lite med ändringar i betygsskalan efter att man ändrat högskoleprovet, så att folk hinner vänja sig.

Det är dock bra att sådana frågor kommer upp till diskussion, då det är ett ämne som berör och som faktiskt är väldigt viktigt för väldigt många individer.

Männen vinnare på nya högskoleprovet

Affärsvärlden rapporterar om statistiken för det nya högskoleprovet, som skrevs nu i höstas. Två saker sticker ut – dels att männen i genomsnitt skrivit mycket bättre än kvinnorna, dels att två personer fick alla rätt (innan höstprovet 2011 var det bara två personer i högskoleprovets historia som lyckats få full pott).

Även om Gunilla Ögren, som är projektledare på institutionen för tillämpad beteendevetenskap vid Umeå Universitet, anser att den stora överraskningen är att två personer fått alla rätt tycker vi på denna blogg lite annorlunda.

Det nya högskoleprovet är mer balanserat, med 80 frågor av verbal respektive matematisk art vardera. Dessutom gör de nya delproven att varje enskilt delprov har mindre antal frågor, vilket kan göra att någon som har mycket djupa men balanserade kunskaper har större chans att få alla rätt. Detta kanske också kan härledas till att ordkunskapsdelen minskats, för det spelar ingen roll hur pass intelligent och påläst man är, vissa av orden är faktiskt oerhört svåra att lösa med 100% säkerhet.

Det vi tycker är mer överraskande är att männen fick i snitt 9,36% bättre resultat än kvinnorna. Även tidigare har män skrivit bättre, men skillnaden har varit mindre. Det finns egentligen (i alla fall än så länge) inga förklaringar till detta, men statistiken talar sitt tydliga språk. Och det är verkligen svårt att sia om varför det förhåller sig så. Vi får helt enkelt vänta och se hur pass bra kvinnor lyckas på nya högskoleprovet framöver – och hoppas på att någon kommer forska mer i ärendet.

I övrigt var det ingen större överraskning att yngre deltagare förbättrade sina resultat, då de har gymnasiematten i färskt minne, och det var ju också en av orsakerna till att införa det nya högskoleprovet.