Högskoleprovet

Christina Cliffordson, professor i pedagogik på Högskolan i Väst, anser att varje förändring i antagningssystemet rubbar själva systemet och ger upphov till orättvisor. Hon anser att man från statlig sida försöker uppmana ungdomar att läsa mer språk och matte, som ger dem extra poäng vid antagningen, oavsett om kunskaperna är relevanta eller inte. Christina Cliffordson säger också att högskoleprovet ändras, utan att man egentligen vet varför. Dessutom är, enligt henne, antagningssystemet komplext och svårt att överblicka.

Utbildningsminister Jan Björklund håller dock inte med. Han säger att det självklart vore enklast om man bara tog hänsyn till betyg, men struntade i allt annat – något som inte är det bästa systemet. Högskoleprovet har införts för att elever ska kunna få en andra chans, och meritpoäng för att elever ska välja främmande språk och svåra mattekurser. Enligt Björklund är det hela inte svart eller vitt, utan man måste ta hänsyn till en rad faktorer vid antagningen.

Hur som helst är detta en diskussion som dyker upp då och då – hur man ska se till att antagningen blir maximalt rättvis? Vi anser självklart att det är bra att det finns en möjlighet att göra högskoleprovet, då det faktiskt gör att väldigt många som annars inte kunnat läsa på högskola har denna möjlighet, så vi kan absolut inte hålla med om att denna del av antagningen skapar någon form av orättvisa. Däremot kan man kanske diskutera om systemet borde göras mer överblickbart, och om åtgärder kanske borde vidtas successivt och inte på en gång – t.ex. borde man kanske vänta lite med ändringar i betygsskalan efter att man ändrat högskoleprovet, så att folk hinner vänja sig.

Det är dock bra att sådana frågor kommer upp till diskussion, då det är ett ämne som berör och som faktiskt är väldigt viktigt för väldigt många individer.

Svenska Dagbladet rapporterar att rekordmånga sökt utbildningar på universitet eller högskola. Verket för högskoleservice rapporterar att antalet sökande till våren uppgår till 202 244 personer.

Anledningarna till detta är dels lågkonjunkturen, som får många att vidareutbilda sig eller byta karriärsbana, liksom stora kullar av 19-åringar som just gått ut gymnasiet och vill säkra sin framtid med en bra utbildning.

Om man får tro Högskoleverket kommer antalet sökande bara att öka framöver. Högskoleverket räknar nämligen med ett rekordstort antal helårsstudenter om tre år, ca 307 000, vilket skulle vara nytt rekord för Sverige. Inte mycket om man jämför med världens största universitet, Indira Gandhi National Open University i New Delhi, som har ca 3,5 miljoner studenter, men å andra sidan bor det ju väldigt många fler människor i Indien än i Sverige (blott i Delhi storstadsområde bor det 22 miljoner).

Hur som helst, denna ökade konkurrens innebär att det blir allt viktigare med bra gymnasiebetyg eller ett bra resultat på högskoleprovet. Just därför är det oerhört viktigt att förbereda sig väl inför kommande högskoleprov!

Just den verbala delen kan vara svår att träna in ordentligt, då man måste ha ett ganska brett ordförråd och kunna sätta in orden i ett sammanhang. Man måste också förbereda sig på ett helt annat sätt än när det gäller de matematiska delarna av högskoleprovet, som sätter mer fokus på just logiskt tänkande och problemlösning.

Hur som helst, här är två användbara tips som kan hjälpa dig till ett bättre resultat på denna del:

• Läs tidningar och tidskrifter!

Våra dagstidningar och tidskrifter innehåller väldigt mycket hårdvaluta när det kommer till ordkunskap, det vill säga ord. Om du inte redan gör det är det hög tid att börja läsa minst en dagstidning varje dag. Se till att även läsa de längre essäerna, t.ex. debattsidorna i kulturdelen och de mer konstvetenskapliga och filosofiska artiklarna. Anteckna ord som du inte kan eller som känns svåra och kolla sedan upp deras betydelse i en ordbok. Gör gärna en lista på dessa ord så att du kan plugga på dem i efterhand också.

• Köp en synonymordbok!

En synonymordbok är en ordlista som består av ord som liknar de orden man slår upp. Slår du upp t.ex. “beställning” kommer du se alla ord som har liknande betydelse som ordet “beställning”, t.ex. “order” och “bokning”. Ta för vana att slå upp såväl ord som du inte kan som ord som du kan men som kanske är lite ovanligare, på detta sätt kan du snabbt bygga upp ett större ordförråd. Lista även dessa ord och synonymer, så att du alltid har dem tillgängliga. Om du inte vill köpa en bok kan du använda dig av gratistjänster på internet, en rätt bra sådan är http://www.synonymer.se/.

Självklart rekommenderar vi att du köper Högskoleprovet övningsbok, som innehåller många fler väldigt bra och användbara tips som på bästa sätt förbereder dig inför högskoleprovet! Denna artikel är bara en liten försmak.